Tidningsbuden blev distributörer av e-handelspaket

När Early Bird bildades fick bolagets logotypfågel smeknamnet ”Majsan” efter Maj-Britt Wogel som i många år jobbade som tidningsbud – eller distributör som man säger numera. Under 1900-talets första hälft var det främst kvinnor som såg till att Dagens Nyheter och andra morgontidningar nådde prenumeranterna.

Idag är det mest män som delar ut tidningar och även paket om nätterna.

Dagens Nyheter grundades 1864 av Rudolf Wall och var Sveriges första morgontidning. Den 1 maj 1876 fanns en annons i tidningen där man sökte ”ett par redbara qvinnor” som tidningsbud. Sökande uppmanades anmäla sig på tidningens räkenskapskontor en trappa upp på Regeringsgatan 28B i Stockholm. Annonsen följdes av flera åren runt sekelskiftet.

Tidningsverksamheten inom Bonnier tog form i början av 1900-talet när Albert Bonnier köpte sina första andelar i Dagens Nyheter. År 1909 köpte hans son Karl Otto Bonnier aktiemajoriteten i företaget och blev därmed huvudägare.

I början av 1900-talet fanns i huvudsak tre sätt att nå ut med en daglig tidning: försäljning genom kolportörer i gathörn på stan och på järnvägsstationerna, försäljning i cigarraffärer och pressbyråkiosker och genom prenumeration.

Bara i Stockholm fanns mellan 1905 och 1930 hela 22 tidningar med utgivning 6-7 dagar i veckan och konkurrensen mellan tidningarna var stenhård.

Dagens Nyheter var först med att anställa egna tidningsbud, men snart följde Social-Demokraten, Stockholms-Tidningen, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och andra dagstidningar efter, alla med målsättningen att respektive tidning skulle nå sina prenumeranter först.

Varje tidning hade en egen organisation av tidningsbud och egna utlämningsställen. I mitten av 1920-talet hade Dagens Nyheter fyra filialer i Stockholms innerstad: vid tryckeriet i Klara, på Norrmalm, på Söder och på Östermalm. Vardagsupplagan i huvudstaden var drygt 30 000 exemplar och på söndagarna tillkom ytterligare 6-7000 exemplar.

Månadslönen år 1907 för ett ordinarie tidningsbud som bar ut en sjudagarstidning var 17 kronor och 50 öre. 1916 hade Dagens Nyheter 115 tidningsbud och tio år senare 195 tidningsbud, eller traktbud som de också kallades.

– Lönen var låg och det var nästan alltid kvinnor som hade de här jobben. Arbetslösheten var stor och det var ofta nödvändigt för hustrun i familjerna att bidra till försörjningen, berättar Kerstin Blomqvist, själv tidningsbud från 1970 och 20 år framåt.

Medan Kerstin delade ut morgontidningarna hemma i Tallkrogen funderade hon ofta på hur kvinnor som varit tidningsbud flera generationer före henne haft det – och bestämde sig för att ta reda på det.

Resultatet finns i skriften”Tidningsbud i seklets början”, som innehåller 50 intervjuer som Kerstin gjordemed tidningsbud som var verksamma de fyra första decennierna på 1900-talet. Såhär berättar Hildegard Andersson född 1897:

”Jag anställdes vid Dagens Nyheter 1927 och gick reserv nästan ett helt år. Det var inte lätt:varje morgon en ny, obekant trakt med allt vad det innebar. Adressbok i oordning, portnycklar saknades ofta. Man kunde få tomta fram och tillbaka flera varv innan någon öppnade porten. Man hade ju åtagit sig att leverera tidningen i brevlådan och då gällde inget annat. Jag minns också att portvakts kärringarna blev förargade när man kom sent och stampade in på deras nyskurade farstugolv. Det hände att man avsiktligt stannade utanför och inväntade att de skulle städa klart för att slippa ovett.”

Emmy Fasth, också hon född 1897, började som tidningsbud 1923 när hennes barn var små och hon bar ut Dagens Nyheter i hela 41 år.

I arbetsuppgifterna ingick även att varje månad söka upp prenumeranterna och kassera in avgiften för att de fick tidningen hem i brevlådan, totalt 3 kronor 50 öre. Av den summan fick tidningsbuden behålla tre procent i provision.

”Jag hade 200 tidningar att dela ut och jag bar dem i väskor som jag hängde på mig både bak och fram. Senare köpte jag en barnvagn för jobbet. Det värsta av allt var inkasseringen. De flesta prenumeranterna var visserligen bra, men man fick skällning ibland för att tidningen var dyr”, berättar Emmy.

”Under krigetvar det hemskt att gå i portarna. Alldeles svart var det, ingen belysning fickju vara tänd. Och den vintern då det var så mycket snö, den glömmer jag aldrig.Vi lindade in oss med tidningspapper under kläderna, även fötterna, för att hålla värmen. Kvinnorna hade ju bara kjolar på den tiden…”

Även Kerstin Blomqvist använde sin gamla uttjänta barnvagn när hon delade ut tidningarna om morgnarna många år senare.

– Jobbet passade mig perfekt, morgonpigg som jag är. Jag ville ju också jobba och tjäna pengar, inte bara gå hemma och dröna. Barnen och min man låg fortfarande och sov när jag var nere på filialen klockan tre på morgonen och hämtade tidningarna, berättar hon.

Inför starten av EarlyBird 2019 funderade bolagets vd Pelle Lönn och byrån som tog fram logotypen på vadden orangea fågeln skulle kallas för och det var då de fick idén med smeknamnet”Majsan” efter Maj-Britt Wogel. Hon arbetade först i DN och Expressens tryckeri på Gjörwellsgatan 30 och fortsatte därefter som distributör i mer än 25 år.

– Vi ville hylla kollektivet, nattens hjältar som delat ut tidningar i alla år, och kom att tänka på just Maj-Britt som hängde med sina kollegor på Premo-filialen på Mäster Samuelsgatan långt efter att hon gått i pension. När vi pratar om Early Bird internt, i styrelsen och ute hos distributionsföretagen är det alltid ”Majsan” vi pratar om, säger Pelle Lönn.

Early Bird AB ägs av Bonnier News Local, mediehus i hela Sverige och distributionsbolaget Premo –och idén till verksamheten bygger på tidningsbudens arbete.

När de är ute om nätterna över hela Sverige och delar ut morgontidningar levererar de samtidigt paket från Apotea, Adlibris, Jula och en lång rad e-handelsföretag i postlådor eller utanför dörren. De hämtar numera även upp returer. Varje månad levererar de cirka 1,5 miljoner paket.

– Alla våra 6 000 distributörer har kollektivavtal och för många är en anställning hos oss det första jobbetoch en bra väg in på den svenska arbetsmarknaden, säger Pelle Lönn och tillägger att majoriteten av de anställda numera är män.

Fortfarande levereras cirka 800 000 papperstidningar varje dag över hela Sverige. Men upplagorna förde tryckta dagstidningarna minskar varje år. Samtidigt levererar Early Bird alltfler paket – och det är goda nyheter för mediehusen.

– Utmaningen för oss äratt öka lönsamheten, skapa nya tjänster och bli betydligt större än vad vi äridag. Om vi lyckas med det kan det faktiskt bli möjligt att få hem enpapperstidning i brevlådan även om fem år, säger Pelle Lönn.

Anders Hvidfeldt

KÄLLOR

KerstinBlomqvist: ”Tidningsbud i seklets början”, Tidningarnas arbetsgivareförening(1986)
BeritJeppsson: ”Medaljen för gott slit sitter i höften – tidningsbud i Stockholm1905-1930”, Institutionen för folklivsforskning, Stockholms universitet (1986)
DagensNyheter från 1876 och framåt, Kungliga biblioteket