I en tid av stora idéer utvecklade Albert Bonnier och sonen Karl Otto sitt förlag till ett av Sveriges ledande. Karl Ottos söner Tor och Åke fortsatte i faderns spår och breddade verksamheten till fler medier.
I slutet av 1880-talet såg de unga radikala författarna Bonniers som det självklara valet av förläggare. I princip alla nittiotalister gavs ut på Bonniers förlag, bland dem Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding för att nämna några. Även nästa generation, de så kallade tiotalisterna, sökte sig till Bonniers. Bland dessa författare fanns Elin Wägner, Hjalmar Bergman och Pär Lagerkvist.
Efter Albert Bonniers bortgång tog Karl Otto över ansvaret för verksamheten och expandera den. Mellan 1904 och 1917 förvärvade han uppemot tio förlag, bland dem Adolf Bonniers förlag som han köpte från sin kusin Isidor. Karl Otto förvärvade också andra typer av företag, och Bonniers ägde nu hela produktionskedjan med sätteri, tryckeri och bokbinderi. Lokalerna vid Mäster Samuelsgatan blev för trånga och 1921 köpte Bonniers fastigheten Sveavägen 54–58 dit hela verksamheten flyttade. Där har Bonniers än i dag kvar sina lokaler.
Under Karl Ottos tid ökade också familjens engagemang i Dagens Nyheter och Bonniers blev 1929 absoluta majoritetsägare till tidningen. Bonniers genomförde också sin största affär dittills, förvärvet av Pressbyrån.
Ett medieföretag växer fram
Två av Karl Ottos söner – Tor och Åke – skulle få ett stort ansvar för firmans utveckling. Efter den ekonomiska krisen runt 1920 blev Tor företagets egentliga ledare och tog det övergripande ansvaret för verksamheten och för bokutgivningen. Åke tog hand om översättningslitteraturen och så småningom veckotidningarna. När Karl Otto lämnade över ansvaret till sina söner började verksamheten förgrena sig alltmer, även in i filmens värld.