Splittring i familjen
Sedan 1930-talet hade det funnits motsättningar mellan de olika släktgrenarna i familjen Bonnier: Tor, Åke och Kaj. Dessa ställdes på sin spets på 1950-talet vilket fick till följd att Kaj-grenen köptes ut av Tor och Åke.
Under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet hade Albert Bonniers Förlag gått med förlust. Detta kompenserades genom att kapital fördes över från Åhlén & Åkerlund. Detta irriterade Albert Bonnier jr alltmer, som inte tyckte att det i samhället fanns plats för ”lyxaffärer, som drivas med förlust för några personers nöjes skull”. Kaj menade å sin sida att bokförlagets goda rykte var av värde även för Åhlén & Åkerlund, som vid den tiden angreps för veckopressens påstådda ytlighet.
Vid ett möte i december 1952 ställdes saken på sin spets. Kaj hotade att lämna Bonnierkoncernen om bokförlaget inte fick det ekonomiska tillskott som behövdes. Vid samma möte presenterades också en bedömning av hur mycket koncernen var värd, utifall det skulle bli aktuellt att lösa ut Kaj.
Kaj tackade ja till att lösas ut. I januari 1953 genomfördes den första betalningen för Kaj-grenens andelar. Resten betalades årligen till och med 1974. Den sammanlagda köpeskillingen var 15,9 miljoner kronor. Den 1 april 1953 lämnade Kaj sin anställning som vd för bokförlaget och efterträddes av Åkes son Gerard. Efter brytningen kom Tor-grenen att äga 57 procent av företaget och Åke-grenen 43 procent.
Kaj lämnade inte affärsverksamheten helt och hållet. Han var fortfarande delägare i Dagens Nyheter där han också satt kvar i styrelsen.
Läs mer om splittringen i familjen i: