Nobelpristagarna
Sammanlagt har sju svenska Nobelpristagare getts ut på Albert Bonniers Förlag sedan priset började delas ut 1901. Under epoken mellan 1930 och 1970 tilldelades än fem svenska Bonnierförfattare denna utmärkelse. Men den första redan 1909.
Selma Lagerlöf 1909
Som första svensk och första kvinna tilldelades Selma Lagerlöf Nobelpriset i litteratur 1909. Hon började ge ut sina böcker 1895 på Albert Bonniers Förlag och blev förlagets bäst säljande författare. Dessutom hyllades hon av en enig kritikerkår. År 1909 belönades hon med Nobelpriset i litteratur med följande motivering:
”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”
Verner von Heidensamt 1916
Nästa svensk som tilldelades priset var Verner von Heidenstam, som gav ut hela sin bokproduktion på Albert Bonniers förlag – från den första diktsamlingen Vallfart och vandringsår från 1888 till minnesboken När kastanjerna blomma som utkom 1941, året efter hans död.
Heidenstam tilldelades priset 1916 med följande motivering:
”såsom ett erkännande av hans betydelse som målsmannen för ett nytt skede i vår vitterhet”
Pär Lagerkvist 1951
År 1951 belönades ytterligare en Bonnierförfattare med Nobelpriset i litteratur. Det var Pär Lagerkvist som haft ett långt och tidvis komplicerat förhållande till förlaget. Han debuterade på Albert Bonniers förlag 1914 med Motiv, men det dröjde många år innan han fick sitt publika genombrott med romanen Dvärgen 1944.
Pär Lagerkvist fick Nobelpriset med följande motivering:
”för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor”
Nelly Sachs 1966
Ytterligare en svensk kvinna, men som skrev på sitt modersmål tyska, har belönats med Nobels litteraturpris. Nelly Sachs lyckades med Selma Lagerlöfs och prins Eugens hjälp fly från Tyskland och nazisterna 1940. Sedan dess var hon bosatt i Stockholm och gav ut flera diktsamlingar på Albert Bonniers Förlag.
År 1966 fick Nelly Sachs dela Nobelpriset i litteratur med den israeliska författaren Samuel Agnon, med följande motivering:
”för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde”
Eyvind Johnson och Harry Martinson 1974
År 1974 fick de två proletärförfattarna Eyvind Johnson och Harry Martinsson dela på Nobelpriset. Eyvind Johnson tilldelades priset med följande motivering:
”för en i länder och tider vittskådande berättarkonst i frihetens tjänst”
Och Harry Martinsson belönades med priset utifrån denna motivering:
”för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos”
Utnämningen fick mycket kritik, inte minst i Sverige, då Svenska Akademien utsett två av sina egna ledamöter till pristagare. Akademiens ständige sekreterare, Karl Ragnar Gierow, argumenterade dock i sitt tal vid utdelningen att Johnson och Martinson var ”representativa för det uppbåd av proletärförfattare eller arbetardiktare, som på bred front bröt in i vår litteratur inte för att härja och plundra utan för att berika den med sina förmögenheter”.
Tomas Tranströmer 2011
Den senaste i raden av svenska författare, och som gett ut sina verk på Albert Bonniers Förlag, var diktaren Tomas Tranströmer. Han debuterade på förlaget 1954 med diktsamlingen 17 dikter och geniförklarades.
Tranströmer fick ta emot priset 2011, med följande motivering:
”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”
Övriga svenskar – och utländska
Den enda svenska Nobelpristagaren som inte getts ut på Albert Bonniers förlag var Erik Axel Karlfeldt. Han tilldelades priset postumt år 1931.
Albert Bonniers Förlag, och Wahlström & Wistrand som sedan 1938 varit delägda av Bonniers och sedan 2017 utgör en del av Albert Bonniers Förlag, har dessutom gett ut en rad utländska författare som tilldelats Nobelpriset i litteratur.