Tryckfrihetsmålen
Två gånger under slutet av 1800-talet åtalades Bonniers och deras författare för sin utgivning. Det första fallet berörde Strindbergs Giftas. Det andra Frödings diktsamling Stänk och flikar. I båda fallen friades både förläggare och författare.
Den 27 september 1884 publicerades August Strindbergs novellsamling om äktenskapet – Giftas. Boken var ett frontalangrepp mot det som Strindberg menade var det konservativa och förljugna oscarianska samhället. Boken retade upp både radikala och konservativa. En knapp vecka efter att boken kommit ut åtalades den för ”hädelse emot Gud eller gäckeri af Guds ord eller sakramenten”. I en mycket kort passus i boken hade Strindberg beskrivit nattvardens utgivande av kristi blod och lekamen som ett ”oförskämt bedrägeri”. Det blev inte bara åtal, boken beslagtogs också.
Enligt tryckfrihetsförordningen var det förläggaren som bar det juridiska ansvaret, inte i första hand författaren. Men författaren kunde dock ta på sig ansvaret för sitt verk genom en så kallad namnsedel. Någon sådan hade dock inte förlaget skaffat.
Kritik riktades inte bara mot Strindberg utan också mot Albert Bonnier som förläggare. Även en del vänner och författare på förlaget vände sig mot honom. En av dem var Zacharias Topelius som riktade skarp kritik mot förlagets relation med ”litteraturens buse” och hotade lämna förlaget.
Den 21 oktober 1884 inleddes rättegången. Strindberg förklarade att han var beredd att svara i målet, varpå åklagaren lade ned sin talan mot Albert. Domen kom den 17 november och Strindberg friades. Men som förläggare fortsatte Albert att anklagas för att ha varit ”samvetslös” och att ”göra sig solidarisk med hånaren, hädaren och osedlighetsaposteln”.
Drygt tio år senare skulle Karl Otto Bonnier och förlaget på nytt ställas inför ett tryckfrihetsmål. Den 29 september utkom Gustaf Frödings andra diktsamling på förlaget, med namnet Stänk och flikar. Den inleddes med dikten En morgondröm som handlar om den fysiska kärlekens höjder. Redan dagen därpå ryktades det om att boken skulle beslagtas på grund av ”osedligheten”. I början av oktober beslutade justitieministern om åtal och att boken skulle beslagtas. I slutet av november kom domen, där Fröding friades.
Läs mer om tryckfrihetsmålen i: