Adolf Bonnier banade vägen för familjens verksamhet i Sverige. Här etablerade han, liksom sin far tidigare gjort i Köpenhamn, lånebibliotek, bokhandel och förlag.
När Gerhard Bonniers verksamhet i Köpenhamn började gå allt sämre, började han intressera sig för den underutvecklade marknaden i Sverige. Äldste sonen Adolfs fick i uppgift att etablera verksamheten där. Sedan 1782 tilläts judar bosätta sig i Göteborg, Stockholm och Norrköping och där bedriva viss näringsverksamhet.
Han anlände till Göteborg i augusti 1827 och kom snabbt igång med ett lånbibliotek som blev en stor framgång. Flera av Göteborgs mest ansedda personligheter började abonnera på biblioteket. De blev så småningom också hans bästa kunder i den bokhandel han öppnade.
Eftersom verksamheten i Göteborg lyckats väl siktade Adolf också på att etablera verksamhet i Stockholm. Den 23 maj 1829 kom han till huvudstaden och fick snart kunder vid hovet, Kungliga biblioteket, Krigsvetskapsakademiens bibliotek och Teknologiska institutet.
Nästa steg var att även öppna bokhandel i Stockholm. Både Adolf och hans far Gerhard sökte tillstånd, men bara Adolfs ansökan bifölls. Medan Adolf återvände till verksamheten i Göteborg fick Gerhard i uppdrag att etablera bokhandeln i Stockholm. Han hittade en lokal på Västerlånggatan i Gamla stan – där i princip alla Stockholms boklådor var placerade.
Under tiden utvidgade Adolf verksamheten i Västsverige. Han startade en mindre bokhandelskedja med butiker i bland annat Vänersborg och Skara. De blev dock kortvariga. År 1832 flyttade Adolf från Göteborg till Stockholm. Nu skaffade Adolf en bättre lokal – vid Storkyrkobrinken. Även denna bokhandel kombinerades med ett lånebibliotek.c
Ger ut tidningar och böcker
År 1834, när Adolf var 28 år gammal, gifte han sig med Esther Philip. Hon var 25 år och dotter till en köpman från Karlskrona. Samma år började Adolf också på allvar ge ut böcker. Hos H. G. Nordströms tryckeri lät han trycka en översättning av barnboksförfattaren Christoph von Schmid – Barndoms-hjertat, eller huru Henrik af Eichenfels lärde känna Gud. År 1835 började Adolf också ge ut den politiska och litterära veckotidningen Panorama.
Förlagsverksamheten växte, men det var fortfarande bokhandelsverksamheten som dominerade. Till sin hjälp med bokhandeln och med förlagsverksamheten anlitade Adolf sina bröder. Först Sally, som snart ersattes av den yngre brodern Albert. Han flyttade in hos Adolf och dennes hustru i Stockholm 1835. Två år senare flyttade även brodern David Felix in. Han lämnade dock Stockholm 1842 för att ta hand om familjens bokhandel i Göteborg.
År 1839 flyttade Adolf bokhandeln till det nyöppnade shoppingstråket Norrbrobazaren, vilket blev ett lyckat kast. Tio år senare fick han ett viktigt bevis på sina framgångar, då han av Uppsala universitet utsågs till Akademibokhandlare i Uppsala.
År 1845 avled Adolfs hustru Esther. Två år senare gifte Adolf om sig med Sophie Hirsch, syster till musikhandlaren Abraham Hirsch. Ett år efter bröllopet, 1848, föddes deras enda barn, sonen Isidor.
Förlaget expanderar
1850-talet var Adolfs viktigaste decennium som bokförläggare. Det första större förlagsföretaget under detta årtionde var den illustrerade folkbibeln. Ett av de mest betydelsefulla projekten under hela hans verksamhet var kanske den stora upplagan av Bellmans samlade skrifter. Han gav också ut två av tidens mest lästa författare, Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén.
Adolf köpte också upp ett flertal andra rätt stora förlagsfirmor. Bland dem två av Sveriges ledande skönlitterära förlag, N. H. Thomsons och Joh. Linds. Adolf blev på så sätt förläggare till den tidens ledande bestsellerförfattare. Den omfattande förlagsverksamheten innebar dock att han försummade bokhandeln.
År 1867 avled Adolf, vid 61 års ålder. Hans affärer var då så dåliga att konkursen var nära. Verksamheten togs nu över av hustrun och sonen Isidor.
Läs mer om Adolf Bonnier i