Albert Bonnier fick av sin äldre bror Adolf tidigt lära sig förläggareyrket. Bara 17 år gammal gav han ut sin första bok. Med tiden byggde han upp en stor verksamhet med bokförlag, tryckeri och fastigheter.
Albert Bonnier (den första Albert) var Gerhards och Esters tionde barn i ordningen. Knappt 15 år gammal lämnade Albert hemmet för att flytta in hos storebror Adolf och dennes hustru Esther på Storkyrkobrinken 12 i Stockholm. Han skulle hjälpa Adolf med arbetet i bokhandeln och med bokförlaget.
Genom att arbeta hos Adolf fick Albert lära sig förläggarverksamheten och bokhandlaryrket från grunden. Redan 1837, när han var 17 år gammal, gav han ut sin första förlagsartikel Bevis att Napoleon aldrig har existerat. Stort erratum. Boken, eller snarare häftet, blev en stor försäljningsframgång och trycktes i två upplagor.
År 1841 hade Albert arbetat hos Adolf i knappt sex år och med sitt eget förlag i fyra år. Han gav sig då ut i Europa för att utbilda sig, arbeta och knyta kontakter. Efter två år fick Albert dock återvända hem då Adolf behövde hans hjälp till den växande verksamheten.
Snart blev emellertid Alberts egen utgivning den viktigaste verksamheten. Med inspiration hämtad från Europa började han 1843 ge ut Stockholms Mode-Journal, Tidskrift för den eleganta verlden med Wilhelmina Stålberg som redaktör. Men det var med kalendern Svea och det litterära veckobladet Stockholms Figaro, som båda började ges ut 1844, som Albert grundlade den skönlitterära traditionen inom Albert Bonniers Förlag. Tack vare Svea och Stockholms Figaro kunde han knyta kontakter med unga, lovande författare. Han redigerade Svea själv fram till sin död.
Samtidigt började Albert ge ut svenska översättningar av utländska romaner. År 1846 utkom det första numret i Den europeiska följetongen. Nytt romanbibliotek. Albert stod själv för urvalet och redigerade översättningarna.
Arbetet var det viktigaste för Albert och han förblev ungkarl länge. Men år 1854, då Albert var 34 år gammal, gifte han sig med Betty Rubenson. Paret fick i rask följd tre barn: Jenny (1855), Karl Otto (1856) och Eva (1857).
Ägare till fastigheter och tryckeri
Både Adolf och Albert hade länge använt Hörbergs tryckeri på Riddarholmen för att trycka sina böcker. År 1865 erbjöds Albert att köpa tryckeriet. Albert investerade tidigt i de nya ångdrivna snällpressarna och sedan i de revolutionerande sättmaskinerna.
Året efter tryckeriförvärvet köpte Albert en stor tomt i hörnet av Kungsträdgårdsgatan och Hamngatan där han lät uppföra ett modernt bostadshus åt sig och familjen.
Albert byggde sakta men säkert upp en förmögenhet och sin position i samhället. Under senhösten 1861 blev han dock allvarligt sjuk. Framöver vistades han och hustrun Betty under långa tider på olika kurorter. Verksamheten sköttes under dessa perioder av hans oumbärliga medarbetare Gustaf Banck som så småningom fick hjälp av Alberts son Karl Otto.
Albert drabbades av cancer vintern 1900. Han arbetade med förlaget in i det sista, och efterlämnade Sveriges näst största förlag och en stor förmögenhet till sina närmaste.
Läs mer om Albert i: