Gerard Bonnier förenade stor litteratur och konst med affärsmannaskap. Som vd på Albert Bonniers Förlag inledde han ett demokratiseringsarbete och ledde företaget igenom 1970-talets förlagskris.
Gerard Bonnier var Åke och Eva Bonniers enda barn. År 1935 tog han studenten och började då studera litteraturvetenskap vid Stockholms Universitet för att året därpå, 1936, börja arbeta vid förlaget. Han avslutade därför aldrig sin fil.kand., men utsågs 1982 till fil. hedersdoktor vid samma lärosäte.
På Dalarö, familjens semesterresidens, träffade Gerard sin fru Elisabeth, eller Peggy som hon kallades. De två träffades 1940, gifte sig två år senare och fick barnen Karl Otto (1943), Eva (1945), Pontus (1954) och Åke (1957) tillsammans.
Gerard blev tidigt en central gestalt i den modernistiskt litterära strömning som kom att kallas för fyrtiotalisterna. Tillsammans med Arthur Lundkvist, Johannes Edfelt och Thorsten Jonsson startade han 1941 den litterära kalendern Horisont som kom ut fem gånger per år och där ny svensk och internationell litteratur introducerades. När kalendern 1944 lades ned blev Gerard i stället ansvarig utgivare – via Albert Bonniers Förlag – för litteraturtidskriften 40-tal med skribenter som Werner Aspenström och Stig Dagerman. I sin roll som förläggare på Bonniers gjorde Gerard förlaget till fyrtiotalisternas utvalda.
År 1953 utsågs Gerard till vd för Albert Bonniers Förlag efter farbrodern Kaj. Utan att förändra de litterära ambitionerna genomförde Gerard en demokratiseringsprocess på förlaget som innebar ett närmare samarbete mellan förläggare och chefer. Den innebar också att alla berörda parter – från förläggare till tryckeri – deltog i planeringsarbetet inför en bokutgivning.
Under den stora förlagskrisen i början av 1970-talet stod det klart för Gerard att förlagsvärlden var i behov av förändring. Där behövdes inte bara humanister utan även av affärsmän och välutbildade ekonomer. Bonniers kunde ta sig ur krisen snabbare än något annat förlag.
Under hela sitt liv närde Gerard Bonnier en kärlek inte bara till litteraturen utan även till konsten. Han skapade en mycket omfattande konstsamling som han smyckade såväl sitt hem som förlaget med. Utöver sitt privata samlande var Gerard även aktiv i Sveriges allmänna konstförening, Akademien för de fria konsterna och Moderna Museets Vänner. Han var en av Moderna Museets största inköpare under 1960-talet och när museet 1968 firade tio år ställde man ut ett antal verk ur Gerards privata samling.
Under slutet av 1980-talet insjuknade Gerard och han avled den 14 december 1987, 70 år gammal.