Gerhard Bonnier etablerade sig under 1800-talets första år i Köpenhamn. Här startade han rörelser som bokhandel, bokförlag och tryckeri. Tre av hans söner skulle sedan följa honom i fotspåren.
Familjen Bonniers anfader föddes som Gutkind Hirschel 1778 i Dresden, där han tillhörde en ansedd judisk familj. Efter att en tid ha bott i Hamburg och där försörjt sig som lärare i engelska och franska anlände Gutkind Hirschel till Köpenhamn under hösten 1801. Tre år senare fick han permanent uppehållstillstånd under namnet Gerhard Bonnier, som han numera kallade sig. Att han valde ett franskklingande namn berodde på hans intresse för det franska och upplysningstidens ideal.
Varför valde Gerhard Köpenhamn? Det var troligen under tiden i Hamburg han fattade detta beslut. Judarna i fristaden Hamburg hade bildat en församling under en överrabbin med säte i närbelägna Altona (i dag en stadsdel till Hamburg men som då lydde under danske kungen). De flesta av judarna i Danmark hade sina rötter och ofta även släktingar där, och kontakterna dem emellan var täta. De judar som bosatte sig i Danmark behandlades förhållandevis liberalt, och det fanns även starka krafter för att jämställa judar med andra danska medborgare. Danmark var således ett förhållandevis angenämt land att bo i som jude. Detta var förmodligen något som Gerhard lockades av.
I Köpenhamn träffade Gerhard snart Ester Elkan, dotter till läraren Abraham Elkan och hans hustru Jitche, och de gifte sig den 23 december 1803. Paret fick elva barn – sex döttrar och fem söner. Första barnet, dottern Frederikke, föddes den 1 oktober 1804. Därefter följde Adolf (1806), Henriette (Jette, 1808), Juliane (1809), Bolette (1811), Hanne (1814), tvillingarna Sally (Salvador) och Philippine (1816), Emanuel (1818, som dock bara blev 8 månader gammal), Albert (1820) samt David Felix (1822).
Lånebibliotek, bokhandel, förlag och tryckeri
I Köpenhamn fortsatte Gerhard att arbeta som språklärare men bytte snart bana och startade ett lånebibliotek – med främst vetenskaplig litteratur. Han öppnade också en bokhandel och började även förlägga böcker.
Den första boken Gerhard förlade var Underfulde og sandfærdige Kriminalhistorier som utkom 1804. Gerhard startade även dagstidningen Dagsposten år 1816. Tidningen lades emellertid ned 1819. Han förvärvade också ett tryckeri.
Under nästan två årtionden, fram till 1820, kom Gerhard Bonniers lånebibliotek och bokhandel att spela en viktig roll i den danska bokvärlden. Det blev dock allt svårare för Gerhard att få lönsamhet i verksamheten. År 1821 tvingades han göra sig av med både tryckeriet och sin fastighet, och i slutet av samma år ställde han in betalningarna. Trots konkursen fortsatte han att driva lånebiblioteket och bokhandeln, medan förlagsverksamheten var obetydlig.
Gerhard bestämde sig då för att etablera sig i Sverige, där bokhandeln var betydligt mer outvecklad än i Köpenhamn. Sedan 1782 tilläts judar bosätta sig i Göteborg, Stockholm och Norrköping och där bedriva viss näringsverksamhet. År 1827 skickades äldste sonen Adolf till Göteborg för att där öppna ett lånebibliotek och en bokhandel. Affärerna gick bra, så Gerhard och Adolf beslutade sig för att starta en verksamhet även i Stockholm.
På våren 1831 ansökte både Gerhard och Adolf hos den svenska kungen om att få driva bokhandel i huvudstaden. Adolfs ansökan godkändes. Gerhard fick nu i uppdrag av Adolf att etablera bokhandeln i Stockholm. På Västerlånggatan i Gamla stan hittade han en lämplig lokal – där låg för övrigt 11 av Stockholms 12 boklådor. Liksom bokhandeln i Köpenhamn kombinerades den med ett lånebibliotek.
Gerhard skötte verksamheten i Stockholm fram till maj 1832 och återvände under hösten till Köpenhamn. Gerhard återupptog nu verksamheten i sitt bokförlag.
Gerhard brottades ständigt med ekonomiska problem och Adolf hjälpte honom ett flertal gånger. Han fortsatte arbeta in i det sista. Under våren 1862 insjuknade han emellertid och avled den 18 april.
Läs mer om Gerhard Bonnier i: