Gustaf von Platen kom till Åhlén & Åkerlund 1941. Drygt tio år senare utsågs han till chefredaktör för Vecko-Journalen, som under hans ledning blev en av landets mest tongivande tidningar. För sitt arbete med tidningar som Veckans Affärer och senare Svenska Dagbladet blev han legendarisk som tidningsmakare.
Gustaf von Platen var son till en major och friherre, men valde en helt annan bana än sin far. År 1940 tog han en fil. kand. vid Lunds universitet och började arbeta som konstkritiker på Expressen strax efter att tidningen startat. Snart utsågs han till chefredaktör för Åhlén & Åkerlunds veckotidning Allt, där han uppmärksammades som lovande skribent och tidningsmakare.
Efter fyra år som chefredaktör för Allt utsågs han till ny chefredaktör för Vecko-Journalen år 1952. Gustaf von Platen kom att leda tidningen i 14 år fram till 1966. Under hans tid ökade upplagan sakta men säkert och tidningen blev tongivande och mycket inflytelserik, särskilt inom den svenska överklassen. Tidningen bevakade inte bara kungliga evenemang utan även stora internationella händelser. En betydande journalistisk bedrift var intervjun med den städerska som bidrog till att avslöja storspionen Stig Wennerström.
Från kungligt till affärer
När Åhlén & Åkerlund skulle starta den första affärstidningen, Veckans Affärer, var det ont om ekonomijournalister. Gustaf von Platen fick då tjänstledigt från Vecko-Journalen för att bli den nya tidningens första chefredaktör. Efter två år lämnade han dock över det operativa ansvaret för tidningen till Bertil Torekull.
Gustaf von Platen blev emellertid kvar inom Åhlén & Åkerlunds specialtidningsförlag och arbetade med att utveckla nya titlar. En av dem var Allt om Mat. En annan var Dagens Industri. Planerna på den nya affärstidningen drog dock ut på tiden, och när Gustaf von Platen fick erbjudandet om att bli chefredaktör för Svenska Dagbladet tackade han ja.
Svenska Dagbladet var vid denna tid en tidning på fallrepet. Där drev han igenom ett omfattade förnyelsearbete med att modernisera tidningens både innehåll och utseende. Tack vare hans åtgärder steg upplagan och tidningen räddades. När Gustaf von Platen lämnade Svenska Dagbladet 1982 hade upplagan ökat från 150 000 till 200 000 exemplar. För bland annat denna bedrift belönades han med Lukas Bonniers Journalistpris, som 1992 för första gången delades ut inom ramen för Stora Journalistpriset.
Efter att ha slutat som chefredaktör för Svenska Dagbladet var Gustaf von Platen tidningens korrespondent i Frankrike under 14 år. Han skrev dessutom flera böcker – den sista utkom strax före han död: Bakom den gyllene fasaden om kung Gustav V och drottning Victoria.
Smeknamnet ”Buster” lär han ha fått redan som barn eftersom han var så lik seriefiguren Buster Brown.
Läs mer om Gustaf von Platen i:
Staffan Sundin – Bonniers – en mediefamilj – Konsolidering och expansion 1930-1954