Publicisterna 1930 — 1969

Kerstin Wijkmark

1910 -

Åhlén & Åkerlunds förlag kallades ofta för ”Drömfabriken”, för just drömmar och verklighetsflykt var en viktig ingrediens i framgångsreceptet för förlagets tidningar. Allra tydligast märktes det kanske i Vecko-Revyn som fick en rekordung chefredaktör 1938: Kerstin Wijkmark. Som levde som hon lärde.

Vecko-Revyn startades 1935 av Albert ”Abbe” Bonnier jr och förblev hans favorittidning under hela hans liv. Läsarna slukade novellerna och väntade på ett nytt avsnitt av följetongen nästa vecka. Strängt taget var det samma story som berättades hela tiden: Flicka av folket möter spännande man, han ser henne inte till en början, men efter våldsamma förvecklingar får de varandra. De spännande männen var ofta prinsar eller kanske allra helst shejker – men en eller annan läkare, filmregissör, skådespelare eller direktör kunde också duga.

Det var i denna värld den unga Kerstin Wijkmark inträdde och visade en strålande talang för att förstå läsarnas längtan och önskningar. ”Abbe” kände igen en talang när han såg den och gjorde den blott 28-åriga Kerstin Wijkmark till Vecko-Revyns chefredaktör 1938. Resten är, som det brukar heta, presshistoria. På tidningen gick det mycket bra, men Kerstin Wijkmark tog ett steg längre och gick också till den svenska historien.

Det sade klick med en prins

Stockholm var en het nöjesstad under andra världskriget. Sverige stod utanför kriget och blev en mötesplats för alla möjliga människor som förts hit av krigets vindar. Vecko-Revyns chefredaktör blev en centralfigur i nöjeslivet och syntes ofta på restaurang Cecil, som var allra hetast.

Och det var där det sa klick en kväll mellan henne och prins Carl Johan, farbror till nuvarande kungen. Det blev till en början en helt otänkbar och förbjuden kärlek – Kerstin var gift och prinsen anade att det skulle bli ett oerhört rabalder om deras kärlek blev offentlig.

Prins Carl Johan hade alldeles rätt – det blev stor uppståndelse. Och eftersom svenska kungligheter inte fick gifta sig med ofrälse svenska flickor skulle han också komma att förlora sin prinstitel. Kerstin Wijkmark förstod att hon inte kunde arbeta vidare som chefredaktör och slutade på Vecko-Revyn 1945, strax före bröllopet. Släktingar till prins Carl Johan i Luxemburgs furstehus adlade dem till greven och grevinnan Bernadotte af Wisborg. Deras äktenskap varade sedan livet ut.

Kerstin Wijkmark var den begåvade chefredaktören som verkligen levde som hon lärde. Hennes liv blev helt enkelt som en följetong i Vecko-Revyn. Möjligen med den skillnaden att visst fick hon prinsen, men inte halva kungariket.