När Bonniers gjorde ett nytt försök med utgivning av veckotidningar 1923, värvade förlaget pionjären Thora Holm från konkurrenten Åhlén & Åkerlund. Samarbetet höll dock inte så många år, Thora var van att arbeta självständigt och tyckte ägarna lade sig i.
Bonniers första försök på veckotidningsmarknaden upphörde 1920. Men när lågkonjunkturen började avta var det dags att göra ett nytt försök. Hösten 1923 beslutade Bonniers att starta två veckotidningar: Bonniers Veckotidning och Hemma. För att planera och bli huvudredaktör för båda tidningarna anlitade förlaget Thora Holm, som Bonniers värvade från konkurrenten Åhlén & Åkerlund.
Thora Holm var utexaminerad skolkökslärarinna som även höll matlagningskurser för husmödrar, drev konsultverksamhet som hemkonsulent och arbetade som föredragshållare. Hon var också ledamot i Stockholms Allmänna Restaurangaktiebolag, 1914–1915. År 1917 grundade hon tidningen Husmodern som hon själv gav ut under tre års tid. Sedan sålde hon tidningen till Åhlén & Åkerlund för 25 000 kronor och stannade där som redaktör fram till 1923, då hon gick över till Bonniers. Husmodern var då en mycket populär tidning, med en upplaga på 150 000 exemplar, enligt egna uppgifter.
Bonniers Veckotidning hade i princip samma form under hela sin livslängd. Varje nummer inleddes med en relativt fyllig kulturavdelning. Större delen av innehållet utgjordes dock av reportage, reseskildringar, kåserier, brev från korrespondenter i London och Paris, mode- och hemavdelningar samt pristävlingar. Tidningen gick 1929 upp i Vecko-Journalen, som då kommit i Bonniers ägo genom förvärvet av Åhlén & Åkerlund. Då hade Thora Holm redan slutat, eftersom hon ansåg att företagsledningen visat bristande förtroende för henne.
En kopia av Husmodern
Parallellt med Bonniers Veckotidning var Thora Holm också huvudredaktör för den andra nya tidningen – Hemma. En tidning som till innehållet påminde en hel del om Husmodern. Erik Åkerlund på Åhlén & Åkerlund anklagade Bonniers för att de kopierat hans tidning. Åke Bonnier svarade med att fru Holm knappast kunde stå till svars för att kopiera sig själv och att det var hon som hade den moraliska rätten till Husmoderns idé.
Tidningen Hemma blev dock långt ifrån lika framgångsrik som Husmodern. Hösten 1924 hade den en betald upplaga på enbart 15 000 exemplar, varav 5 000–6 000 distribuerades genom mjölkorganisationerna. Bonniers drog slutsatsen att tidningen måste göra som. Ett sätt att göra det på var att i större utsträckning använda sig av förlagets stora litterära namn som Selma Lagerlöf och August Strindberg.
Detta föll inte i god jord hos Thora Holm. Hon var van vid att själv bestämma och kunde inte acceptera att förlagets chef lade sig i och kritiserade hennes val av innehåll. Hösten 1924 bad om hon att få säga upp sig, men drog åtminstone för tillfället tillbaka sin ansökan. Tidningens innehåll började dock förändras mer åt det litterära hållet.
Förändringarna gav inte önskat resultat. Vid jultid 1924 hade Hemma en upplaga på runt 24 000 exemplar, jämfört med Husmoderns 245 000. Året därpå beslutade Bonniers att lägga ned tidningen, och Thora Holm erbjöds att ta över den. Vilket hon accepterade. Hon drev tidningen vidare fram till 1930. Året därpå grundade hon sitt eget förlag och gav ut ett flertal kokböcker.
Läs mer om Thora Holm i:
Staffan Sundin – Från bokförlag till mediekoncern – Huset Bonnier 1909-1929