Carl Michael Bellman
Ett av Adolf Bonniers mest betydelsefulla förlagsföretag var den stora upplagan av Bellmans samlade skrifter, som började ges ut 1855. Skrifterna fick tryckas om i många omgångar och efter Adolfs död tog sonen Isidor över.
Äganderätten till Bellmans samlade skrifter hade tagit sig en snårig väg till Adolf Bonnier, som förvärvade den från Philipp J. Meyer år 1853. Meyer hade inlett sin bana hos Adolf som biträde i bokhandeln och i förlaget. Från 1850 började han driva sitt eget förlag och lämnade Adolf definitivt 1852.
Den 4 november 1835 sålde Bellmans änka, Lovisa Fredrika Bellman, äganderätten till Bellmans skrifter till boktryckaren och franske vice konsuln Charles Henri Backman. Backman ägde ett boktryckeri i Göteborg där han tryckte den första upplagan av Bellmans samlade skrifter i fem delar mellan åren 1836 och1838.
Därefter bytte rättigheterna ägare i flera led, men hamnade så småningom hos Meyer som ganska omgående sålde dem vidare till Adolf Bonnier. Han fick rätten att ge ut Bellmans skrifter från 1853 till 1928, eller i nästan 75 år.
Till en början planerade Adolf att ge ut verken i en vacker illustrerad upplaga. Han började dock tvivla på att det skulle gå att sälja ett sådant dyrt verk. I stället illustrerades skrifterna med träsnitt av de krogar och andra platser som förekom i Bellmans dikter.
Det första häftet gavs ut i samband med Bellmansdagen år 1855. Det första häftet tryckets i 2 000 exemplar men sålde snart slut. Ett omtryck gjordes omedelbart. När de kommande häftena gavs ut höjdes upplagan till 3 000.
Efter Adolfs död 1867 fortsatte sonen Isidor med utgivningen av Bellmans skrifter. Isidor var även en hängiven samlare av Bellmaniana.
Läs mer om Bellman i: