Fredrika Bremer

I mitten av 1800-talet var Fredrika Bremer kanske den mest hyllade av alla svenska författare. Det krävdes mycket övertalning från Adolf Bonniers sida för att locka henne till förlaget. Väl där fick han ge ut den banbrytande romanen Hertha.

Fredrika Bremer, oljemålning av O.J. Södermark, 1843
Fredrika Bremer, oljemålning av O.J. Södermark, 1843

Under 1830-, 1840- och 1850-talen var Fredrika Bremer en av Sveriges mest säljande och berömda författare, både i Sverige och utomlands. Hon debuterade 1828 med första bandet av Teckningar utur hvardagslifvet (som utkom i tre band 1828–1831).

Fredrika Bremer gav till en början ut sina böcker på ett landsortsförlag, och hade sedan vänt sig till Lars Johan Hierta som under lång tid gav ut hennes verk. År 1842 började Adolf Bonnier försöka locka henne till sitt eget förlag. Hon tackade nej. Året därpå gjorde han ett nytt försök men fick åter nej.

Ända fram till våren 1848 var det självklart för Fredrika Bremer att ge ut sina böcker på Hiertas förlag. Men när manuset till Ett par blad ifrån Rhenstranden refuserades upphörde deras samarbete.

Under åren 1849–1851 genomförde Fredrika Bremer en lång resa genom Förenta staterna. Erfarenheterna från denna resa låg till grund för tre volymer Hemmen i Nya Verlden, som hon lät trycka hos Norstedts under åren 1853 och 1854.

Fredrika Bremer var inte bara en av de stora förkämparna för kvinnors frigörelse, hon kämpade dessutom för judarnas rättighet att få bosätta sig var de ville. På bland annat detta sätt fick hon och Adolf Bonnier allt bättre kontakt med varandra.

Hennes nästa tre större arbeten utkom nu på Adolf Bonniers förlag. Det var romanerna Hertha (1856), Fader och dotter (1858) samt dagboken Lifvet i Gamla Verlden (1860–1862). Med romanen Hertha inleddes en livlig debatt i Sverige som fick riksdagen att 1858 besluta att ogifta kvinnor kunde myndigförklaras.

Läs mer om Fredrika Bremer i:

Den här sajten använder cookies. Läs mer här.