Husmodern

I mitten av 1900-talet rasade våldsamma debatter talet om de svenska veckotidningarna roll och påstådda ytlighet. Dessa tidningar, bland dem Husmodern, bidrog dock till folkbildningen och banade vägen för nya livsstilar.

Debattörerna kritik riktade in sig på det innehåll som ansågs uppmuntra till verklighetsflykt, avkoppling och underhållning. Vad debattörerna i detta sammanhang dock missade var veckotidningarna roll som upplysare om nya sätt att leva vardagsliv, som opinionsbildare för nya livsstilar. Husmodern var en sådan betydelsefull tidning. Startad redan 1917 av hemkonsulenten Thora Holm Lundberg och journalisten Elsa Nyblom hade den som syfte att ge goda råd till Sveriges husmödrar och familjer om hur man klarade sig i hårda tider – första världskriget pågick.

Tidningen övertogs 1920 av Åhlén & Åkerlund, som 1929 förvärvades av Bonniers, och fick då ett bredare innehåll om allt som hörde hemmet till – från hushållsekonomi och barnuppfostran till mat, kläder och hälsa. Det var inom dessa områden som den svenska veckopressen, med bland andra Husmodern i spetsen, gjorde en epokgörande insats.

Detta märktes kanske mest när det gällde intresset för mat. Sverige var ett bondesamhälle och det präglade också mathållningen. Men i takt med att veckotidningarna snappade upp utländska och andra nya influenser, och att kyl och frys förbättrade lagringsmöjligheterna, inleddes en förändring. Gradvis förflyttade Husmodern och andra veckotidningar våra matvanor mot att bli omväxlande, mera spännande och mycket nyttigare.

Det var idoga redaktörer på Husmodern och andra veckotidningar som banade vägen, bland annat under Elsa Nybloms ledning. Hon skrev ett tiotal böcker och var under en lång tid också chefredaktör för Vecko-Journalen.