Selma Lagerlöf
Med Selma Lagerlöf fick Albert Bonniers Förlag en oerhört bästsäljande författare. Hennes böcker har sålts i hundratusentals exemplar på mängder av språk.
Selma Lagerlöf var utbildad lärarinna och skrev på fritiden. Hennes första roman, Gösta Berlings saga, tog sammanlagt tio år att skriva. År 1890, det vill säga under ”nittiotalisternas” första år, utlyste tidningen Idun en novellpristävling. Selma skickade sina första kapitel ur Gösta Berlings saga som bidrag till tävlingen, och vann. Fem kapitel i boken publicerades under vintern och tack vare ett stipendium hann hon nu skriva färdigt boken.
Kritiken var dock ganska sval och ingen bokförläggare ville ge ut boken. I stället gavs romanen ut 1891 av Frithiof Hellberg, tidningen Iduns redaktör.
Karl Otto och Albert var dock nyfikna på den nya författarinnan och bad henne om ett bidrag till kalendern Svea. Denna kalender hade sedan starten 1844 fungerat som ett verktyg för att hålla kontakten med lovande författare. Hennes bidrag var historien De fågelfria som infördes i 1893 års upplaga av Svea. Nästa år, när Svea firade sin 50:e årgång, fick Bonniers ett nytt bidrag: En fallen kung.
År1894 kom parterna överens om att ge ut en volym med hennes noveller under titeln Osynliga länkar. Novellsamlingen gavs ut samma år och blev en stor succé. Att få Selma Lagerlöf till förlaget blev en god affär. Hennes böcker såldes i oerhörda upplagor.
Den största framgången kom med Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. När skolmännen Fridtjuf Berg och Alfred Dalin planerade en helt ny typ av geografisk läsebok för folkskolan var Selma det självklara valet av författare. Hennes pedagogiskt nyskapande plan var att skildra Sverige från ryggen av en vildgås. I november 1906 blev boken klar. Den har sedan dess sålts i hundratusentals exemplar och getts ut på över 40 språk.
Selma Lagerlöf fortsatte att vara produktiv. Hon gav ut nya böcker år efter år, samtidigt som hennes tidigare böcker gavs ut på nytt. År 1904 tilldelades hon Svenska Akademiens guldmedalj för sitt arbete.
Samma år valdes Selma Lagerlöf in som ensam kvinna till Göteborgs Vetenskaps- och vitterhetssamhälle och 1907 utnämndes hon till hedersdoktor i Uppsala. Två år senare fick hon som första kvinna och första svensk ta emot Nobelpriset. Motiveringen löd: ”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”.
Fem år senare valdes Selma Lagerlöf in som den första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademien. Så som många andra akademiledamöter var hon också ledamot i nämnden för Albert Bonniers stipendiefond för svenska författare. Där hade hon efterträtt Ellen Key 1904 och satt i nämnden till 1913.
Läs mer om Selma Lagerlöf i: