Stockholms Figaro och Svea
Med publikationerna Stockholms Figaro och Svea skulle Albert Bonnier knyta till sig unga, svenska och som han tyckte, intressanta författare. Efter ett par år hade han lyckats med sitt syfte och Stockholms Figaro lades ned. Svea däremot överlevde sin upphovsman och gavs ut under 63 år.
I början av 1840-talet ville Albert Bonnier göra allvar av sina planer på att bli förläggare för unga svenska författare. Ett första steg var att ge ut folkkalendern (julkalendern) Svea med mycket läsning inom olika områden. Genom Svea han fick tillgång till Fredrika Bremer, August Blanche, Onkel Adam (Carl Anton Wetterbergh), Talis Qualis, Orvar Odd och Emelie Flygare-Carlén för att nämna några. Lagom till julen 1844 utkom den första upplagan av Svea som trycktes i 10 000 exemplar.
Kort därefter tog Albert nästa steg för att knyta till sig författarna. På julafton 1844 utkom det första numret av det litterära veckobladet Stockholms Figaro: Ett artistiskt och belletristiskt söndagsblad. Tidningen skulle bli det lätta, bildade skämtets representant. Här återfanns samma författare som i Svea, men Albert fick dessutom kontakt med konstnärer och illustratörer.
Som redaktör under de första två åren anlitades magister Martin Schück (senare framstående pedagog och bland annat grundare av Schückska flickskolan) och därefter journalisten och senare dramatikern Mauritz Cramær. Men Albert själv var under hela tiden mycket involverad i innehållet.
Vid slutet av 1847 ansåg Albert att han, åtminstone delvis, uppnått sitt mål med tidningen: att knyta de yngre svenska författarna till sitt förlag. Arbetet med förlaget tog allt mer av hans tid och han lade ned Stockholms Figaro.
Svea levde kvar betydligt längre. Albert redigerade själv kalendern fram till sin död 1900. På sommaren 1907 fick sonsönerna Tor och Åke Bonnier i uppdrag av sin far Karl Otto att modernisera Svea, då upplagan börjat dala. Läsarna lockades dock inte av den nya kalendern och försäljningen sjönk ytterligare. Efter 64 årgångar lades kalendern ned.
Läs mer om Stockholms Figaro och Svea i: