Sveriges Handelskalender
Sveriges Handelskalender som började ges ut 1859 skulle under lång tid få stor betydelse för Albert Bonniers Förlag och företagets intäkter. Den var också ett bra exempel på Alberts Bonniers framsynthet.
Tanken med Sveriges Handelskalender var att publicera en årsbok över den nya och ständigt ökande affärsverksamheten i Sverige. Skråväsendet började avskaffas i Sverige 1846, och debatten om näringsfrihet var intensiv. Den 18 juni 1864 antog riksdagen näringsfrihetsförordningen, som innebar fri etableringsrätt för handelsrörelser och fabriksanläggningar. Sveriges Handelskalender var således ute i rätt tid.
Rudolf Wall, som senare grundade Dagens Nyheter, blev den första redaktören för Sveriges Handelskalender. Han hade erfarenheter både från journalistiken (bland annat veckotidningen Friskytten) och affärslivet. I maj 1859 utkom den första utgåvan. Wall redigerade handelskalendern bara i några få årgångar – därefter tog Dagens Nyheter den mesta av hans tid.
När Rudolf Wall lämnade redaktörskapet ersattes han av Gabriel Anrep, som redigerade Handelskalendern under tredje och fjärde årgången. Därefter vände Albert sig till sin svåger, grosshandlaren Joseph Rubenson, och bad honom som provisorisk redaktör åta sig den femte årgången 1871–1872. Ludvig Lindgren, biträde på förlagsexpeditionen, hjälpte Rubenson med redaktörsarbetet för denna utgåva. Därefter blev han ensam redaktör, och var det i 30 år fram till 1903.
Från 1895 utkom Handelskalendern varje år och levde kvar i över 140 år. Den blev en viktig och inkomstbringande utgivning inom Bonnier-företagen. Handelskalendern låg till grund för verksamheten inom Bonniers Affärsinformation, som senare utvecklades till företaget Bisnode.
Läs mer i