Vecko-Journalen

Vecko-Journalen startades 1910 av Erik Åkerlund, som också grundade Åhlén & Åkerlunds förlag. Tidningen hamnade i Bonniers ägo i samband med förvärvet av Åhlén & Åkerlund 1929. Den utvecklades med tiden till en inflytelserik tidskrift för den svenska överklassen.

Omslag till Vecko-journalen, nr 2 1911
Omslag till Vecko-journalen, nr 2 1911

Vecko-Journalen upplevde sin storhetstid på 1950-talet. Chefredaktör var då Gustaf ”Buster” von Platen, som efterrätt Stig Ahlgren 1951 som fortsatt som krönikör på tidningen. De kompletterade varandra perfekt. Den alltid samhällsorienterade och oftast arga Stig Ahlgren och den eleganta tidningsmakaren Buster von Platen gjorde tillsammans en tidning som lyckades med att väcka uppmärksamhet i stort sett varje vecka den kom ut. Bland övriga profiler på tidningen fanns Marianne Höök, som hade en av Sveriges vassaste pennor och Kid Severin med sin banbrytande kändisjournalist. Margit Vinberg och Barbro Alving (Bang) var två kvinnor som rapporterade från olika platser i världen.

Men inte ens en av Sveriges proffsigaste redaktioner rådde på den ökade konkurrensen i omvärlden: tv slog igenom och skapade nya stjärnor och nya programformat.

År 1963 förvärvades konkurrenten Idun och Idun-Veckojournalen såg dagens ljus. Men inte heller det blev den framgång Bonniers hoppats på. Därför slopades Idun i tidningsnamnet 1968 och tidningen fick återigen heta Vecko-Journalen. En given höjdpunkt för tidningen inträffade 1976 när kungen och Silvia Sommerlath gifte sig. Vecko-Journalen gjorde specialnummer och slog upplagerekord en sista gång.

Buster von Platen hade nu blivit chefredaktör för Svenska Dagbladet, Stig Ahlgren skrev en biografi om Karl Gerhard och Marianne Höök gick bort 1970, blott 51 år gammal. Vecko-Journalen levde vidare som Månads-Journalen mellan 1980 och 2002.