Vecko-Revyn

Vecko-Revyn var Albert Bonnier jr:s speciella skötebarn. Han tog själv initiativ till tidningen och hade ett djupt engagemang i den. Under starka chefredaktörer utvecklades den till en av landets största veckotidningar.

Framsida till Vecko-Revyn nummer 1 1938.
Framsida till Vecko-Revyn nummer 1 1938.

Albert Bonnier jr ville i mitten av 1930-talet skapa en ny typ av veckotidning som riktade sig till den unga familjen. Det första numret av Vecko-Revyn kom ut i november 1935.

Vecko-Revyn hade ett jämförelsevis mycket stort format och innehöll dessutom en liten bilaga med namnet Damernas Värld. Den skulle locka annonsörer med kvinnor som målgrupp. Dessvärre lockades få läsare till tidningen. Under 1936 låg upplagan på blygsamma 12 000 exemplar.

En av tidningens journalister, Kerstin Wijkmark, var starkt kritisk till innehållet i tiningen. Något som hon också talade om för Albert jr när hon bestämt sig för att sluta. Han lyssnade och i stället för att lämna tidningen återvände hon till den som chefredaktör.

Kerstin Wijkmark fyllde Vecko-Revyn med noveller, följetänger och reportage om kända personer. Tävlingar av olika slag spelade en stor roll. En av dem var Fröken Sverige. Albert jr själv deltog i redaktionsarbetet. Han införde också en kultursida i tidningen. Upplagan ökade omedelbart – från 32 000 exemplar år 1937 till 258 000 exemplar år 1944.

Kerstin Wijkmark lämnade dock Vecko-Revyn för gott 1941. Därpå följde täta chefredaktörsbyten innan Mikael ”Micha” Katz tog över 1946. Han rekryterades från Expressen där han varit film- och teaterrecensent. Under hans ledning byggdes tidningens nöjesbevakning och reportageavdelning ut. Och upplagan fortsatte att stiga – till 429 000 år 1960. Micha Katz satt kvar som chefredaktör i 15 år och Vecko-Revyn befäste sin ställning som en av landets största veckotidningar.

När Micha Katz lämnade tidningen 1960 följde återigen ett antal snabba byten av chefredaktör. Denna gång påverkades dock upplagan, som i princip halverades. Nu inleddes flera försök att förnya tidningen som fått hård konkurrens av bland annat nya Hänt i Veckan.

Nu kallades en trio veckotidningsrävar in med Gunny Widell i spetsen. För sina insatser belönades hon med Stora Journalistpriset 1981. Läsarna reagerade positivt på omgörningen och återvände till tidningen. Men mot slutet av 1980-talet började upplagan återigen att dala. Nu kallades en veckotidningsexpert från den nya generationen in – Amelia Adamo. Utöver att förändra det redaktionella innehållet genomförde hon stora kostnadsbesparingar, vilket innebar att tidningen blev lönsam redan vid en lägre upplaga.

Vecko-Revyn var veckotidning fram till 1999 då den gick över till 14-dagarsutgivning och 2011 till månadsutgivning. Från 2016 utkommer Vecko-Revyn med sex nummer per år.

Läs mer om Vecko-Revyn i: