Vasaloppet 100 år
I år, 2022, är det 100 år sedan Vasaloppet arrangerades för första gången. Men hade det inte varit för Dagens Nyheter hade loppet kanske aldrig blivit verklighet.
I år, 2022, är det exakt 100 år sedan som Vasaloppet arrangerades för första gången. Det är dessutom på ett år när 500 år sedan som Gustav Vasa enligt myten (eller sanningen) ska ha tagit sig de nio milen genom det snötäckta Dalarna för att försök hitta stöd för sin sak i Norge.
Det må vara hur det vill med den saken, men hade det inte varit för Dagens Nyheter kanske loppet aldrig hade blivit verklighet.
Idén till Vasaloppet föddes hos Morabon och journalisten Anders Pers på Vestmanlands Läns Tidning. I en artikel den 10 februari 1922 föreslog han ett skidlopp i Gustav Vasas spår. Dagen efter hade Dagens Nyheter plockat upp idén i en artikel som avslutades med uppmaningen ”Vad säger ni Svenska skidförbundet? Här finnas möjligheter att instifta ett klassiskt lopp!”.
På ett styrelsemöte den 5 mars 1922 kunde Morakamraterna fatta sitt beslut. Strax innan hade klubben fått besked om att Dagens Nyheter ställde upp med 1 000 kronor för att IFK Mora skulle ”kunna anordna tävlingen i stor stil”.
Dagens Nyheters beslut att sponsra detta första ”Vasa-Lopp, Sveriges Marathon” hade sin speciella bakgrund. Under februari månad detta år, efter att de Nordiska Spelen arrangerats i Stockholm, hade Dagens Nyheter stöttat de svenska skidåkarnas parti i en debatt kring olika idrotter.
Nordiska Spelen var en föregångare till vinter-OS som arrangerades åtta gånger 1901–1926. Skidåkarna hade efter spelen klagat på att kälkåkarna och curlingspelarna fick finare priser. Dagens Nyheter togs skidåkarnas parti medan Svenska Dagbladet och Idrottsbladet menade att skidåkarna fick skylla sig själva eftersom det var respektive idrottsgrens egen kommitté som stod för priserna. Och skidåkarna hade inte samma ”välsituerade personer” som kunde gynna dem. Eftersom Dagens Nyheter, som enda storstadstidning stöttat skidåkarna var det inte konstigt att tidningen nu också passade på att stötta initiativet till en spektakulär skidtävling.
Bara ett par veckor efter att IFK Mora fattat sitt beslut genomfördes det första Vasaloppet. Av de 139 anmälda kom 119 till starten i Sälen. Tävlingsmorgonen den 19 mars 1922 började med frukost 04.30: ”Det var berg av ägg och pannkakor som gingo åt och små sjöar av lingonsylt”, skrev Dagens Nyheter.
Vann gjorde Ernst Alm från Norsjö IFK på tiden 7.32.49.
Att loppet blev succé är dagens hundraåring ett tydligt bevis på. Endast en gång har Vasaloppet ställts in på grund av för få anmälda: 1934. Två gånger – 1932 och 1990 har det ställts in på grund av snöbrist. Inte ens under Coronaåret 2021 ställdes loppet in, utan kunde genomföras med rigorösa restriktioner.
För att fira hundraåringen arrangeras i år ett speciellt lopp – Jubileumsvasan – som gick av stapeln redan den 12 februari. Deltagarna i detta lopp måste köra med tidsenlig utrustning och dito kläder. Ernst Alm hade skidor till exempel som var 2,40 meter långa och 55 millimeter breda och hans stavar var 140 centimeter långa. Bansträckningen kommer också att efterlikna det ursprungliga loppet så långt som det är praktiskt möjligt.
– – –
För att ytterligare uppmärksamma Vasaloppet detta jubileumsår har filmen ”Ur spår” premiär. En film som SF Studios bidragit till.
Läs mer om SF Studios här: SF Studios fyller 100 år – och se trailern till filmen här nedan.